16 juni 2011

Operan Cosi fan tutte har premiär i Höör


Upplev sommarkvällens magi tillsammans med Kammaropera Syd och Mozarts komiska opera Cosi fan tutte.
 Premiären är i Höör på Kulturhuset Anders den 18 juni, sedan ger sig sällskapet ut på turné i Skåne.

Lyssna på inslag i SR P2 Mitt i Musiken och läs mer här.

Låt er förföras av en handling som är till brädden fylld av kärlek, passion, svek, förvecklingar och humor. Uppsättningen framställs under regi av Tord Nihlén, mest känd för sin insats som regissör under Höörs sommaropera. Tolkningen av operan är en nedkortad variant, ca 2 timmar, med både recitativ och talad dialog. Allt sjungs och talas på svenska.

Ensemblen spelar nära publiken med endast pianisten Johan Reis i orkestern. Medverkar gör Laine Quist, Lotte Ohlander, Kalle Leander, Adam Roth, Elinor Fryklund och Emil Ibjer. Turnén fortsätter efter Höör till Ystad och Växjö. 
Läs mer och se spelplanen för Kammaropera Syd här.

18 juni kl 19.00
Kulturhuset Anders, Stenskogsvägen 2
Entré: 200:-
Biljetter kan köpas på Höörs Turistbyrå, tel 0413-275 75 eller Höörs Bibliotek och kan även bokas även på:
arr: Kammaropera Syd 

/Helena Dunér, Höörs Turistförening

1 kommentar:

Anonym sa...

En fantastisk föreställning! Tänk att Höör kan bära ett operahus?!!! Proffsigt och otroligt roligt uppfördes "Cosi fan tutte" - en banal historia - ofta upprepad i olika varianter inom scenkonsten, såväl i Operans finkulturhus, som i buskisens folkteater - förväxling och förveckling. I själva verket inte alls så enkelt, utan ett av människans djupast kända dilemman - frihet eller lojalitet, spänning eller trygghet.Hur som helst - detta behandlades med skön lätthet och genuin spelglädje - det är en fröjd att se sångare, som under tekniskt svåra och koncentrationstyngda partier, ändå lyckas höja sig över det krävande och tillföra något eget!!! Ett extra leende, en gest som gör ögonblicket "evigt", ett litet "hugg" i dialogen som får trovärdigheten att plötsligt finnas där och publiken att faktiskt sitta på helspänn och undra "hur det går"! Berömvärt!!! Tack - alla!!!
P.S. Hos publiken ligger fokus givetvis mest hos sångarna. Efter ouvertyren (då de flesta säkert tänkte - OJ - vilken fantastisk pianist - men - kan han verkligen bära hela vägen???) fanns pianisten mest i bakgrunden, som en för-givet-tagen förutsättning. Lite otacksamt! Med tanke på att EN person utförde en uppgift som vanligen delas mellan dirigent och full orkester... "En prestation utöver det vanliga" känns som ett understatement.